Bakgrund och forskning

Bakgrund

Att naturen ger avslappning och förbättrad hälsa beror enligt forskarna på att vi människor under merparten av vår tid levt i naturen. Evolutionen har sedan ca 6-7 miljoner år med olika människoarter utvecklats till den moderna människa vi tillhör nu, Homo sapiens sapiens. Den allra mesta tiden, 99,99% har människan tillbringat i naturen. Vår korta tid i industrialiseringen och urbanisering som lett till vår moderna tid är alltså endast 0,01%. Kort sammanfattning på det är att människan har klättrat i träd betydligt längre tid än det funnits bilar att köra eller som nu, sitta vid en telefon/padda/dator. 

Vi behöver våra sinnen för att överleva och upptäcka faror. Vid fara aktiveras sympatikus, kroppens  kamp- eller flykt-system för att vi ska bli starka och snabba just i den stunden. I dagens samhälle hamnar vi oftare i det tillståndet vid t ex bilköer, krångel med datorer mm än att riskera att bli anfallna av ett vilt djur. Stresspåslaget ökar, adrenalinet flödar, hjärtat slår fortare och vi gör oss redo att ta oss an fighten med telefonkön till IT-supporten. När faran är över behöver vi komma ned i varv med hjälp av parasympatikus, vårt lugn- och ro-system som bland annat bidrar till minskad stress, lägre hjärtfrekvens, lägre blodtryck mm. 

På grund av stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet i Japan påbörjades forskning på naturbaserad skogsterapi tidigt på 80-talet. 1982 uppstod begreppet shinrin-yoku, som på svenska översatts till skogsbad, på engelska forest bathing. Det innebär att sinnena “badas” av olika intryck genom kravlös vistelse i naturen, att bara vara här och nu utan att prestera eller analysera något.   

 På SLU- Sveriges lantbruksuniversitet, bedriver man egen forskning och sammanställer även forskning som sker i världen. Forskningsområdena är stora och spretiga och det finns flera olika begrepp:  

• Naturbaserade interventioner, dit skogsbad tillhör, genomförs i utomhusmiljöer, t ex i skog, strand/sjö eller fjällmiljö medan trädgårdsterapi utförs i trädgård och gårdsmiljöer.
• Naturunderstödda interventioner kan vara både inom- och utomhusmiljöer för att främja hälsa med t ex odlingsterapi, häst- och hundterapi, Green Care.

Forskning

Eftersom området är stort och brett presenterar jag kortfattat delar av signifikanta (statistiskt säkerställda) forskningsresultat från hela världen för skogsbad på både vuxna friska personer och de med olika tillstånd/sjukdomar. Vill du fördjupa dig så finns artiklarna och övriga referenser längre ned på den här sidan. Allteftersom ny forskning presenteras uppdateras texten och referenser.   

Tidig forskning visade att skogsbad ger avslappning och förbättrad hälsa med bl.a. lägre kortisolnivåer, minskad stress, lägre blodtryck, förbättrat immunförsvar, ökning av vita blodkroppar samt indikationer på minskad risk för cancer. Om olika guidade sinnesövningar utförs i naturen ökar effekten av avslappning och återhämtning.   

Senare studier bekräftar detta och mer därtill.  Att vistas i skogen eller naturområde minskar blodsockret och hjärtfrekvensen vilket minskar hjärt-kärlsjukdomar.  Kardiometaboliska tillstånd som t ex bukfetma, högt blodtryck och blodfettsrubbningar påverkas även av hur många träd som finns i  boendemiljöer i städer. Ju fler träd i närheten desto bättre hälsa. Naturen minskar även smärta i flera patientgrupper. Man har även sett flera positiva psykologiska effekter med bl.a. minskad ångest och oro hos friska och de med depression, stroke, cancer och KOL.  Kognitiv beteendeterapi som utförs i naturen får bättre effekt på deprimerande än om den utförs på sjukhus. Förbättrad sömn med lättare insomning är också en positiv effekt av skogsbad/naturvistelse.      

Det finns pågående forskning i bland annat Växjö där man studerar hur stadsnära skog påverkar hälsan. I Danmark har man genom en stor studie sett att de som har närmre än 1 km till grönområde har bättre hälsa än de som bor längre bort.  

Det finns olika teorier som forskningen baseras på och som stödjer att vi blir lugna av naturen och att hjärnan får återhämtning.  

Aesthetic-affective theory

Bygger på att viss information i naturen talar om för basala hjärnfunktioner att här är det säkert och här finns utrymme för vila. Gles skog med bra sikt är en trygg plats. Även utsikt över vatten ger trygghet.   

Attention restoration theory

Handlar om hjärnans aktivitet vid riktad och spontan uppmärksamhet. Riktad uppmärksamhet sköter planering och beslutsfattande. När du t. ex. kör bil, sitter vid datorn, pluggar eller utför något annat med full koncentration är din hjärna påkopplad med riktad uppmärksamhet som är mycket energikrävande. Om den utsätts för långvarig ansträngning riskerar den att bli  mentalt utmattad på grund av överbelastning. Symtom som kan uppstå är minnesproblem, koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, yrsel, tunnelseende, känsloutbrott och bristande empati. Dessa symtom är vanliga hos de som har utmattningssyndrom/utmattningsdepression. Det beror på störningar i olika centra i hjärnan som hippocampus där korttidsminnet sitter och amygdala där empati och känslor finns. Återhämtningen för hjärnan sker vid spontan uppmärksamhet som kan kallas för vaken vila och kräver ingen ansträngning eller energi. Genom våra sinnen registrerar hjärnan intrycken i naturmiljön kravlöst och hjärnvila uppstår. Den spontana uppmärksamheten kan få oss att uppleva fascination och förundran över det vi upplever här och nu. Det kan vara att plötsligt se eller höra något som fångar vårt intresse, t. ex. en fågel, ett djur, insekt eller en växt.   

Fytoncider

Något som också påverkar kroppen är trädens fytoncider, ibland kallas det istället för terpener (på engelska terpenes), som är doftämnena som vi känner från träden eller andra växter. Eteriska oljor utvinns av dem. Fytoncider är trädens och växternas sätt att kommunicera med varandra och omgivningen. Doftämnena skickas ut av träden när till exempel skadeinsekter angriper. Att ta på eller krama ett träd gör att trädet skickar ut fytoncider eftersom det reagerar på den kontakten. Dessa olika fytoncider förbättrar vårt immunförsvar. Studier visar att bland annat T-cellerna som är kroppens mördarceller mot virus, bakterier och cancerceller ökar av dessa ämnen. Det påverkar även att vi blir avslappnade och att blodtryck, hjärtfrekvens mm minskar.   

Sammanfattningsvis: Att vistas mer i naturen förbättrar hälsan i knopp och kropp!  

Vitamin N är ett begrepp som uppstått och står för hur natur och naturvägledning kan bidra till bättre hälsa, så kallad grön hälsa. Så unna dig förbättrad hälsa genom kravlös vistelse i naturen och inta vitamin N med mig som din friskvårdsguide! Välkommen att höra av dig till camilla@halsoting.se om du har några frågor.